jennylof

Gårdagens handbollsmatch är ingenting att skriva om. Vi var helt enkelt urusla. Ingenting fungerade som det skulle, varken i anfallet eller i försvaret. Jag minns faktiskt inte ens vad matchen slutade, bara att vi förlorade helt klart. Mycket konstigt känns det, att säsongen redan är över, vi har ju ännu bara mars månad. Fredi tyckte i alla fall att det var bra att handbollssäsongen är slut, då jag säkerligen kommer att vara hemma mera om kvällarna. Ännu återstår sista turneringen i innebandy inkommande lördag, vinster i matcherna krävs för avancemang till division tre så jag hoppas att jag ej behöver bli lika besviken som igår. Fan en så tung förlust det var.

Fredi bjöd Li på choklad häromdagen. Gissa vem som fick äran att tvätta henne ren?


P.S Finns det något värre än att gå långsamt? Svar: Nej. Men det kanske förklarar varför jag alltid sprang till skolan.

P.S 2 Varför pratar man i Ekenäs om bollhallen medan det i Karis heter hallen?

Halv åtta vaknade Li idag (faktiskt senare än vanligt), så i det här huset är det ej tal om några sovmorgnar nuförtiden. Ville allt annat än stiga upp och drog därför en lättnadens suck då sambon steg upp med lilltösen. Tio över åtta var dock ljudnivån så hög på nedrevåningen att det var omöjligt att sova vidare. Steg motvilligt upp och gick till köket där morgonmålet var serverat. Tidningarna var fulla av mathreferat och med ett leende på läpparna läste jag om vår seger igår mot GrIFK.  Så otroligt skönt att vi vann!

Under tiden Li tog sin tupplur och Ida skumpade fram på hästryggen passade jag på att smita iväg till diverse loppisar och butiker. Missionstorget har varit en besvikelse nu flera gånger, inga fynd har hämtats hem på länge (till Fredis stora glädje). Därefter besökte jag Karisma eftersom jag i egenskap av att ha blivit ett år äldre erhållit ett köpkort dit. Där inhandlade jag en korg att förvara ved i samt en låda att sätta ljus i (den har jag tittat på länge men har helt enkelt varit för snål för att köpa den).

                                                                      

Sambon reste nyss till byn Sagu för att leka skogshuggare så jag och flickorna ska spendera halva helgen ensam. Jag har lovat Ida pizza ikväll från Koti pizza ikväll (vilket för övrigt är Idas framtida arbetsplats-om man får tro henne själv).                                                        

Första kvartsfinalen spelad och förlusten var ett faktum. Tråkigt som bara den, vi fick se oss besegrade med tre mål. Imorgon spelas den andra kvartsfinalen hemma i Karis och jag hoppas verkligen på en vinst. Skulle verkligen kännas konstigt att få "sommarlov" redan.

På jobbet har vi haft konditionstester. Vi skulle cykla, kolla axlarnas rörlighet, göra sit ups,  armpressar, "kyykky" samt tänja. Jag kan ärligt säga att testerna var mycket tyngre än vad jag hade väntat mig. Nu i efterhand ska vi delas in i tre olika kategorier, katt, lo eller tiger. De flesta testresultaten tyder på att jag kommer bli klassad tiger, det fanns endast ett minus i protokollet och det var vigheten där jag blev klassad som "heikko".  Nu kvarstår ännu ett personligt samtal där vi ska komma fram till om jag behöver en "personal trainer" eller inte.

Borde egentligen ut och springa lite i solskenet, så att kroppen är i skick inför morgondagens kamp. Soffan lockar dock mycket mera.

Helgen har flutit på utan något desto intressantare att blogga om. Familjen är frisk igen och det är ju mer en skönt. Lördagen började med ett välbehövt besök i IKEA, gardinstänger stod på inköpslistan. Det var också vad vi kom hem samt en och annan lampa samt en matta till Lis rum. Tilläggas kan att INGET onödigt krimskrams, som alltid har en tendens att dyka ner i kassen då man besöker Ikea, köptes. 

Väl hemkommen i Karis bytte jag om till speldräkten för att sedan köra till Sisu Arena där en betydelselös match mot HIFK skulle spelas.  Matchen slutade i förlust och jag kände i kroppen att spysjukan hade tagit på krafterna.

På söndagen vaknade jag med en massa energi (berodde säkert en hel del på vårsolen). Jag städade och möblerade om i flera timmar. Under tiden var Fredi var ute och målade lister i lillhuset här på gården. Då våra nya "hyresgäster" anländer någon gång i maj (?) skall allt vara färdigt. Klockan två var det dags för handbollsträning och därefter ett besök hos Sabbe där vi (Sabbe, Jessi och jag) noggrant (med Miika som spola fram och tillbaka filmen) gick igenom hur vi skall slå GrIFK på onsdag (och fredag) då kvartsfinalerna kör igång. Helt omöjligt är dock att tänka att säsongen redan skulle vara över efter denna vecka. Uppladdningen har börjat redan nu och före matchen skall jag ännu höra Kentas "Just idag är jag stark" för att få upp den rätta matchfiilisen. 




 

Li har spysjuka för fjärde gången sen hon började lekis i januari. Helt otroligt. Dessutom väljer den alltid att bryta ut på natten så att hon alltid spyr ner hela sig själv och sängen. Så nu går tvättmaskinen på högvarv här idag då det är jag som "vabbar" idag. (Vabbar=rikssvenskt uttryck för "vård av barn").

Nu sover dock tösen omgiven av sin trasa, några tuttar, två troll och en nalle. Iklädd de älskade Heffaklumpen mockasinerna.

Jag vet att det kanske blir tjatigt med dessa texter Ida producerar men det här bara måste jag skriva. Ida skrev ner en sångtext från sin favoritsång och nu är det upp till er att gissa vilken sång det är. ELIN, du får inte delta, det är alltför lätt för dig. Texten går så här (exakt avskriven från pappret) :

PAPAOK ES MA MAMA KERIM KERIM ROKRIM POKFES

Eftersom tiden blev knapp på lördag hann jag aldrig skriva hur det den gick med Idas brevmani. Inte kort efter att jag fått "hatbrevet" fick jag ett nytt brev. Detta efter att jag sa att jag blev ledsen för att hon hade rivit sönder det fina brevet. Det nya brevet innehöll samma ord + en liten extra mening att jag inte i misstag skulle glömma att jag var dum:




Efter en stund damp ännu ett brev ner från övre våningen. Detta brev nehöver ni nog dock lite hjälp med att förstå skulle jag tro:



" Förlåt mamma, jag skriver bättre nu. O ni behöver int skratta nä ja spelar på piano. O kan du va tyst när vi ska se på film.

Efter detta gick hon upp på rummet och kom ner med det första brevet-ihoptejpat! Samvetet, samvetet...

Igår hade jag Duracell-mamman, även kallad Mia,  på besök med yngre pojken. Det första Li tyckte hon skulle visa upp var glidmedlet från sovrummet...i den stunden tackade jag gudarna att det var just Mia som var på besök och inte svärmor.

Glädjen över det fina kärleksbrevet från Ida blev kortvarig. Idag då den elaka mamman förbjöd TV-tittande för en stund fick dottern raseriutbrott och rev sönder brevet (verkligen synd då jag hade tänkt spara det tills hon blir stor). En liten stund senare kastade hon ner ett nytt brev:

Mitt mammahjärta smalt just då jag fick mottaga denna kärleksförklaring:




Jag var dessutom på föräldrasamtal idag till lekis och fick veta att Ida hade haft 100% rätt på skolberedskapstestet. Så det var en stolt mamma som gick hemåt efter det samtalet.

Ida hade en kompis och leka till oss igår och nyfiken som jag var frågade jag henne vad dom hade lekt (jag hade kvällstur igår). "Här mamma kan du läsa vad vi lekte" sa hon och gav mig ett papper med texten:

DE VA SUK I DAG
HA HAFT HELLA
VEKAN DE VA EN HUD
VALP JAG SUK JE
ET HALSBAD
O DE VA EN POJK
NU SKA VI SIK ER
HUD TILL BAS


Kan någon översätta?? jag förstår ingenting och dottern var ej villig att förklara utan bad mig läsa texten i stället så skulle jag nog veta vad dom hade lekt.

Hon är en filur, min Ida.

Efter sju dagar jobb i sträck är jag nu äntligen tre dagar ledig. Dessa tre dagar ska bli sannerligen innehållsrika bland annat en träff med Duracellmamman, handbollsmatch, 25-års fest samt Oriflame party ska jag hinna med. Innebandyn kallar också denna helg men hinner tyvärr ej medverka då handbollsmatchen är tidigarelagd. Dessutom måste energi laddas inför lördagkvällen, då denna kropp inte är det minsta tränad för varken alkohol eller sena nätter. 

Totalt trött i både kropp och själ är jag efter denna jobb/handbollshelg. Morgontur på jobbet lördag+söndag+ matcher därefter tär på denna mammakropp. Matcherna i sig är inget att skriva om. Särskilt inte dagens, som var den sämsta matchen för vårt lag denna säsong. Positivt var endast de två poängen vi fick med oss.

Fredi och Ida har idkat brevväxling här hemma medan jag sprungit på hembesök på jobbet. Ida har just lärt sig förstå hur man ska skriva så den här lappen hittade jag på bordet då jag kom hem: (Fredi har alltså varit på nedrevåningen och lagat mat och Ida och Li på övre).

HEJ PAPPA SKAVI SPLLA FOTIS O DU SKAV SKICKA EN PAPR HESAR IDA O LI

HEJ BUSAR, VI SKA ÄTA SNART OCH SEN FARA TILL HALLEN

HEJ VI KO MRÄ JUST

HEJ BARN, MATEN ÄR KLAR NU

VETA LIITE

Det är ett ord som Fredi har hjälpt Ida med och det är "skickar", villket jag bra förstår att hon inte klarar av att höra hur det ska skrivas. Man kan väl säga att båda töserna mina lär sig nya ord för tillfället, den ena muntligt och den andra skriftligt.

(Trodde mig kunna skriva ett blogginlägg i lugn och ro medan Li åt sin kvällsgröt, men då jag tittar mot köksbordet sitter hon och äter jordgubbssylt direkt ur burken...)

Idag har jag haft ledig dag. Tiden har gått åt till att umgås med föräldrarna som varit på snabbvisit här. Pappa har kockat mat och mamma handlade memma till efterrätt. Vi har också tryckt i oss chokladrussin och Sukulaku.  Med i Volvon från Sverige kom ett splitternytt skrivbord till blivande skolflickan samt på Tradera hembjudet stol och bord åt lillasyster.

Lis spysjuka var av den snabbt övergående sorten, vilken tur. Nu ligger dock Ida olycklig på soffan med 38 graders feber.
Li lär sig varje dag något nytt ord, ett av de nya orden är "shåshååån", vilket naturligtvis betyder "Fåret Shaun". Kvällarnas höjdpunkt då programmet visas klockan 18.20 på barnkanalen. Det är antagligen därför min "bötesskuld" till BK-46:s damlag uppnått oförklariga höjder, eftersom en försening till träningen, som börjar 18.30 resulterar i 2 euro böter...

Imorgon har jag kvällstur, samtidigt är det starten på en sju dagar lång arbetsvecka.

Li har spysjuka, för tredje gången på mindre än två månader. Inte trevligt alls. Imorgon kommer föräldrarna på snabbvisit från Sverige. Ikväll blir det kanske ett besök till Missiontorget. Jag är fåordig idag, beror säkert på en megastressig dag på jobbet.

Textens storlek tycks bero på vilken design man väljer. Nu ska jag se på "Fåret Shaun", hela familjens favoritbarnprogram. Mmm här doftar kaka...mums

Hur får jag större text?? Detta är ju minimalt...

Jag har länge funderat på att skapa en ny blogg. Idag, min födelsedag till ära, bestämde jag mig medan jag ännu låg i sängen att nu ska det börja bloggas igen. Jag har ju från tidigare min loppisblogg på Papper, men vi kom aldrig något vidare överens...främst för att min dator bara "tänkte och tänkte" då jag skulle in på sidan. Så blogg.se tänkte jag mig nu testa på.

Medan marängkakan blir färdig i ugnen kan jag ju berätta om min dag hittils. 6:57 väckte Li mig, så det var inte tal om någon sovmorgon 28-års födelsedagen till ära. Efter en stund hörde jag hur det prasslade i rummet bredvid (där Ida sover, Li sover i vår säng). In kommer efter en stund Ida med en hel hög paket i famnen. Börjar således öppna paketen som Ida packat. Det första paketet bestod av en tändsticksask, men en med sinitarra fastsatt lapp på som det stod "TILL JENNY", i asken fanns limbilder samt två tändstickor som hon målat röda, man tackar, haha!  På bottnet fanns ännu en lapp "TILL MIN VÄN"  skrivet i rött. I de fem följande paketen hade hon packat in fem begagnade böcker. När jag öppnade en av böckerna, som var Nils Holgersson, stod där med mammas handstil " Till Jenny på 8-års dagen". 20 år hade alltså gått sen jag senast hade öppnat paketet med samma bok i. I näst sista paketen fanns en NIKE skolåda och inne i skolådan fanns mina bruna stövlar...jag har inte ens märkt att de varit borta då jag för det mesta går omkring i mina Reebok sneakers. Vi det här laget var sängen full av papper, då väntade ännu "den riktiga presenten" som Ida kallade det. I paketen fann jag högtalare till datorn, som jag hade önskat mig. Strax efter det sprang Ida ner till köket och en stunde senare kom hon upp med ett ostsmörgås med gurka på, en mockaruta och ett glas vatten. Det var många år sen jag fått morgonmål på sängen.