jennylof

Eftersom jag från och med den här månaden har gått ner i arbetstid har jag alltid en dag "extra" ledigt i veckan (förurom helgen då). Dessa lediga dagar infaller oftast på måndag eller fredag. Dagens förmiddagsprogram bestod av loppis-samt butiksbesök. Från loppiset kom vi, Li och jag, hem med en fin flytväst åt Ida, till priset av 1 euro.

Därefter körde vi vidare till matbutiken. Allt gick som smort medan vi handlade, Li fick en egen liten vagn att plocka i (och jag slapp skuffa omkring på en av dessa hemska, klumpiga "bilkärror" som vägrar styra). Problem uppstod dock då vi skulle gå ner till bilen. Li skulle med all sin vilja ha sin lilla kärra med ner. Flera gånger förde hon den redan på sin plats, men ångrade sig efter en stund och uttryckte ett bestämt "MIM!!" Slutligen förstår jag att detta inte kommer att lösas med endast förståndigt prat utan att nu är det bara att ta ungen under armen och gå. När Li märker det flyger först tröjan av (hon har en tendens att klä av sig kläderna när hon blir arg) och medan jag stegar mot henne stiger jag på något halt på golvet och ramlar omkull. Lätt fnissande stiger jag upp, tar ungen, som nu kastar iväg skorna, under armen, plockar upp skorna och går i väg med fulladdad kärra, bånstyrig unge och diverse kläder i min famn.

Puh, nu är jag äntligen hemma, Li sover och jag skall traska iväg och möta Ida till skolan. Ida har förresten namnsdag idag så jag tror vi ska ta vägen förbi något cafeté (som Ida säger) och mumsa i oss något gott!